Så använde Göteborgs universitet djupintervjuer för att förbättra kommunikationen med internationella studenter

Bakgrund

Varje halvår söker sig tusentals internationella studenter till olika lärosäten i Sverige för att ta nästa akademiska steg i jakten på en Univierstetexamen. För majoriteten sammanfaller utbildningen i Sverige med den första fysiska vistelsen i landet men även den mentala interaktionen med det svenska samhället.

För varje student är därför relevant information vid rätt tidpunkt en förutsättning för att man på ett optimalt sätt ska kunna ta sig an sin studieperiod för att kunna hantera alla dagliga kurs- och icke kursrelaterade utmaningar. Till exempel boende, hitta i Göteborg, försäkringar, studentföreningar eller rättigheter och skyldigheter som student. Både inför studierna men även under hela den svenska vistelsen.

För en institution som Naturvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet är därför kunskap om vilken information studenter behöver en förutsättning för att kunna erbjuda den service som förväntas. För att säkerställa att de internationella  studenterna får det stöd man behöver, att man får korrekt och uppdaterad information samt att de vet vart de ska vända sig i olika frågor önskade Naturvetenskapliga fakulteten att undersöka hur de nuvarande internationella studenterna upplevde kommunikationen och kontakten med organisationen.

Metod

Då syftet med undersökningen handlade om att på djupet förstå och tolka upplevelser och erfarenheter genomfördes undersökningen genom en kvalitativ ansats i en kombination av mindre gruppintervjuer om två till tre personer och individuella intervjuer med internationella studenter som idag går på Naturvetenskapliga fakulteten. Det kvalitativa angreppssättet gav studenterna möjlighet att fritt svara på och resonera kring sina behov och sin syn på vad som fungerar/inte fungerar i kommunikationen med fakulteten. 

Samtliga studenter gick på en masterutbildning varav hälften representerade EU-länder medan andra hälften hade sin hemvist utanför Europa.  

För att få en rättvisande bild av olika perspektiv bestod de svarande både av första- och andraårsstudenter.  

Resultat

Genom undersökningen fick den Naturvetenskapliga fakulteten en djupare förståelse för de internationella studenternas behov av information inte bara när det gällde studierna utan även när det gällde det dagliga livet som student i Sverige. Resultatet visade att de medverkande överlag var positiva till kommunikationen med universitetet. Mycket av informationen från fakulteten var relevant och det som efterfrågades. I stort fanns all information att ta del av och studenterna uppskattade tillgängligheten på personalen och bemötandet från universitetet. 

Men resultatet visade också på ett antal konkreta förslag på utveckling och förbättring i kontakten och kommunikationen med de internationella studenterna. Med resultatet från undersökningen som utgångspunkt har Naturvetenskapliga fakulteten ett underlag för att prioritera, strukturera och förtydliga den information som de internationella studenterna behöver för att deras studietid i Sverige skall bli så bra som möjligt. 

Tanja Thompson är kommunikationschef för Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet

- Det som var bra med undersökningen var att hela organisationen kunde få en samstämmig bild av hur det faktiskt låg till. Även om vi hade en föraning om läget så bekräftades vissa punkter medan andra delar var nyheter. Mardi Gras har hela tiden varit enkla att arbeta med och har producerat ett underlag där vi som organisation, i stället för att gissa, nu har ett faktiskt läge att utgå ifrån där vi kan utföra relevanta åtgärder för att förbättra studietiden i Sverige för våra studenter och samtidigt fortsätta lägga resurser på det vi utför väl.