Livsmedel visar vägen – Roberto Rufo Gonzalez om produktdata som affärsstrategi

För att förstå varför behöver man titta på hur produktinformation faktiskt hanteras i praktiken, på ingrediensnivå, i stora volymer och med höga krav på spårbarhet. Det är här forskaren och produktdataexperten Roberto Rufo Gonzalez bidrar med ett perspektiv som sträcker sig långt bortom livsmedel och hur organisationer arbetar med produktdata i stort.

“Det vi stoppar i oss bryr vi oss om. Därför har kraven på innehåll, ursprung och transparens alltid varit högre för livsmedel än för nästan någon annan produktkategori”, lyfter Roberto Rufo Gonzalez.

Den drivkraften har format hela branschens syn på produktinformation.

Struktur före kommunikation – och före hållbarhet

En avgörande skillnad mellan livsmedel och många andra branscher är att produktinformation tidigt blev strukturerad. Ingredienser listas enligt standarder, i bestämda ordningar, med definierade begrepp. Även om kvaliteten varierar, finns en gemensam logik, standarder och begrepp.

Efter att informationen strukturerats av Consupedia så är den inte bara text och bild, utan sökbar data. Attribut som går att söka, filtrera, jämföra och koppla till annan information.

“Om innehållet bara är fritext går det inte att dra några slutsatser. Först när varje ingrediens är en egen datapunkt kan man knyta klimatpåverkan, ursprung, hälsa eller risker till produkten”, lyfter Roberto Rufo Gonzalez.

Det här är exakt samma problematik som många tillverkande företag nu brottas med i andra branscher. Informationen finns ofta, men är utspridd i ERP, Excel, PDF:er och leverantörsdokument, utan tydlig struktur eller ägarskap. Att etablera denna ordning är precis det som beskrivs i guiden§ om att strukturera produktinformationen.

När produktinformation blir ett flöde, inte ett dokument

Livsmedelsindustrin visar tydligt att produktinformation inte är något som skapas vid ett tillfälle. Det är ett flöde.

• Uppströms: Samlar in data från råvaror, leverantörer och produktion.

• Internt: Struktureras, kvalitetssäkras och berikas informationen.

• Nedströms: Används i kommunikation, sortimentsstyrning, upphandling och kundbeslut.

När flödet hänger ihop går informationen att återanvända, analysera och vidareutveckla. När det inte gör det uppstår friktion, osäkerhet och manuellt arbete.

“All analys, alla prognoser och alla framtidsscenarier bygger på att datat är strukturerad. Annars blir det omöjligt att se samband eller fatta beslut i tid.”

Här blir systemstöd avgörande. För många organisationer innebär det att ett PIM-system (Product Information Management) fungerar som navet i produktinformationsflödet mellan ERP (Enterprise Resource Planning), leverantörer, hållbarhetsdata och säljkanaler.

Därför ligger livsmedelsbranschen före

Att livsmedelsbranschen kommit längre handlar inte i första hand om teknik och lagkrav. Det handlar om mänskliga drivkrafter.

“Hälsa, trygghet och kontroll är grundläggande behov. När informationen rör kroppen blir transparens viktig på riktigt.”

Det har lett till att produktinformation i livsmedel inte bara samlas in för att uppfylla krav, utan används aktivt: i sortimentsstrategi, inköp, produktutveckling och kommunikation. Produktdata blir ett beslutsunderlag, inte en efterhandskonstruktion.

Det är precis den förflyttning som nu sker i fler branscher, drivet av förändrade köpresor, ökade kundkrav och nya regelverk som ställer krav på spårbar och verifierbar data. Det livsmedelsbranschen gjort frivilligt i decennier blir nu verklighet för fler genom kraven i det digitala produktpasset (DPP).

Från datakvalitet till affärsstrategi

När produktdata är strukturerad händer något avgörande. Den blir möjlig att använda strategiskt.

Företag kan då:

• Jämföra produkter och varianter

• Identifiera risker och beroenden i sortimentet

• Simulera förändringar innan beslut fattas

• Koppla produktinformation till affärsmål

“Då kan man börja ställa frågor som faktiskt driver utveckling. Vad händer om vi ändrar innehåll, leverantör eller fokus i sortimentet? Då går hållbarhet och lönsamhet att analysera tillsammans.”

Produktinformation blir därmed inte en compliance-fråga eller ett IT-projekt, utan en del av affärsstrategin. När datan når denna nivå förvandlas webbplatsen till det beslutsverktyg som dagens B2B-köpare kräver för att kunna genomföra sina köp på egen hand.

När produktinformation blir ett flöde, inte ett dokument

Livsmedelsindustrin visar tydligt att produktinformation inte är något som skapas vid ett tillfälle. Det är ett flöde.

• Uppströms: Samlar in data från råvaror, leverantörer och produktion.

• Internt: Struktureras, kvalitetssäkras och berikas informationen.

• Nedströms: Används i kommunikation, sortimentsstyrning, upphandling och kundbeslut.

När flödet hänger ihop går informationen att återanvända, analysera och vidareutveckla. När det inte gör det uppstår friktion, osäkerhet och manuellt arbete.

“All analys, alla prognoser och alla framtidsscenarier bygger på att datat är strukturerad. Annars blir det omöjligt att se samband eller fatta beslut i tid.”

Här blir systemstöd avgörande. För många organisationer innebär det att ett PIM-system (Product Information Management) fungerar som navet i produktinformationsflödet mellan ERP (Enterprise Resource Planning), leverantörer, hållbarhetsdata och säljkanaler.

Lärdomen för andra branscher

Poängen är inte att alla branscher ska bli som livsmedel. Poängen är att livsmedel visar vad som händer när produktinformation tas på allvar tidigt, struktureras konsekvent och tillåts flöda genom hela organisationen.

När produktinformation:

• Har tydlig struktur

• Håller hög datakvalitet

• Och kan distribueras till rätt sammanhang,

skapas bättre beslut, starkare kundförtroende och bättre förutsättningar för tillväxt.

Roberto Rufo Gonzalez avslutar med:

“Den största bromsklossen är inte brist på data, utan invanda arbetssätt. Vi väntar ofta på perfekt information, trots att vi redan har långt mer än tillräckligt för att börja göra bättre val.”

Det perspektivet är relevant oavsett bransch.

Sammanfattning: Produktinformation som potential

I takt med att produktdata blir mer centrala för både affär, kundupplevelse och regelverk ökar också behovet av struktur, helhet och långsiktighet. För företag som lyckas knyta ihop flöden, system och ansvar blir produktinformationen inte längre en belastning, utan en tillgång.

Och det är ofta där den verkliga potentialen finns: när informationen inte bara samlas in, utan används för att driva bättre beslut, tydligare kommunikation och hållbar tillväxt över tid. Frågan är inte om produktdata ska bli strategisk – utan hur snabbt.

Se hela intervjun med Roberto Rufo Gonzalez

Roberto Rufo Gonzalez gästade Mardi Gras Morning #25 om PIM och produktdata som strategisk affärsresurs. Se hela föreläsningen på Mardi Gras YouTube-kanal.

Vill du utmana dina invanda arbetssätt?

Som Roberto nämner är den största bromsklossen ofta hur vi är vana att arbeta. En digital försäljningsanalys hjälper dig att identifiera var i kundresan din produktinformation brister och hur du kan vända den till en strategisk tillgång.